Facebook som en enorm släktträff

Det har verkligen varit fart på släktforskarna i Sverige den senaste tiden. Aktiviteten främst inom olika Facebookgrupper har varit intensiv. På gruppen jag startade - "Släktforskning för noviser" - har massor hänt. Det mest glädjande är att det verkligen blivit en community där alla hjälper alla att hitta rätt i släktforskningens irrgångar. Flera medlemmar har fått ovärderlig hjälp i sin forskning och kommit vidare i sökandet efter sina anor.

Som "grädde på moset" har också flera medlemmar upptäckt att dom är släkt. Själv har jag funnit att jag är släkt med Ove R och Carina J och så Christer G, vars svärdotter jag är ganska nära släkt med på morssidan och vars fru jag är befryndad med på farssidan, fastän min mor kommer från västra Värmland och min fars släkt från Dalarna. Christer har träffat ett antal nya släktingar som jag nu skall få ta del av. Mats F och hans far John har jag känt till en tid och Mats bror och hustru besökte oss i Frankrike häromveckan. Karin K och jag upptäckte att hon är släkt med min fru. Jag är tremänning med Peter C´s mormor, men det visste jag ju förrut. Dessutom har en av våra svenska vänner här i Frankrike och jag insett att vi är släkt. De här exemplen är bara de som kommit fram genom Facebookgruppen. Det finns mängder av andra som upptäckts genom bloggen. En av mina mest frekventa anättlingar verkar vara Barbro H. Hon och jag finner ständigt nya anknytningar i virrvarret av anförluster. Introduktion till hennes släktbok skulle jag i de flesta delar kunna ta över som min egen. Nu är jag inte den enda som hittat släkt genom gruppen under den senaste tiden och det är väldigt trevligt tycker jag. Det börjar utveckla sig till rena släktträffen. Att sådant inträffar ständigt är ju inte så konstigt om man tänker på det jag skrev nyligen om anförluster.